Vad är inkasso? Det är en fråga som många ställer sig när de får ett kravbrev eller hör begreppet i ekonomiska sammanhang. Inkasso handlar om att driva in obetalda skulder, vanligtvis genom ett inkassobolag som agerar på uppdrag av en borgenär. Det är en process som regleras av tydliga lagar och rutiner, och som kan påverka både privatpersoner och företag.
I den här texten går vi igenom vad inkasso innebär, hur processen ser ut och vad du bör tänka på om du hamnar i en situation där inkasso blir aktuellt.
Hur fungerar inkasso?
Inkasso är som sagt en process för att driva in obetalda skulder när en faktura inte har betalats i tid. När ett företag eller en privatperson inte betalar sin skuld trots påminnelser, kan fordringsägaren – alltså den som har rätt att få betalt – anlita ett inkassobolag eller hantera inkassoprocessen själv.
Processen börjar oftast med att ett inkassokrav skickas till gäldenären, den person eller det företag som är skyldig pengar. Kravet innehåller information om skulden, eventuell dröjsmålsränta samt en inkassoavgift. Mottagaren har då vanligtvis 8 till 10 dagar på sig att betala eller invända mot kravet.
Om skulden inte betalas eller bestrids inom utsatt tid kan ärendet gå vidare till Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. I det läget riskerar gäldenären att få en betalningsanmärkning, vilket kan påverka kreditvärdigheten negativt. Inkasso är alltså ett formellt steg i en indrivningsprocess som kan få långsiktiga konsekvenser om den inte hanteras i tid.
Skillnaden mellan påminnelse och inkasso
En påminnelse och ett inkassokrav är två olika steg i processen att driva in en obetald skuld. Skillnaden ligger främst i vem som skickar kravet och hur allvarligt läget är.
En betalningspåminnelse skickas normalt av fordringsägaren – alltså den som utfärdat fakturan – när betalningen inte kommit in i tid. Den fungerar som en vänlig påminnelse om att fakturan är förfallen. I Sverige är det tillåtet att ta ut en påminnelseavgift, vanligtvis 60 kronor, om det framgår i avtalet.
Om skulden fortfarande inte betalas efter påminnelsen kan ärendet gå vidare till inkasso. Då skickas ett inkassokrav, ofta via ett inkassobolag som agerar på uppdrag av fordringsägaren. Inkassokravet är mer formellt och innebär ett tydligt steg närmare rättsliga åtgärder, som betalningsföreläggande via Kronofogden.
Skillnaden mellan inkasso och Kronofogden
Inkasso och Kronofogden är två olika steg i processen att driva in obetalda skulder, och det är viktigt att förstå deras respektive roller.
Inkasso är ett sätt för fordringsägaren att försöka få betalt utan att direkt blanda in rättsliga myndigheter. Det sker oftast genom att ett inkassobolag skickar ett inkassokrav till gäldenären. Inkassobolaget har dock inga juridiska befogenheter att tvinga någon att betala – deras roll är att förmå gäldenären att göra rätt för sig innan saken eskalerar.
Kronofogden, å andra sidan, är en statlig myndighet som hanterar indrivning av skulder med laglig kraft. Om en skuld inte betalas trots inkassokrav kan fordringsägaren vända sig till Kronofogden med en ansökan om betalningsföreläggande. Om gäldenären inte bestrider kravet fastställs skulden, och Kronofogden kan då genomföra tvångsåtgärder som löneutmätning eller utmätning av egendom.
Kort sagt: inkasso är en frivillig uppmaning att betala, medan Kronofogden kan genomdriva betalning med tvång. Inkasso är ett varningssteg – Kronofogden är sista instans.
Vanliga frågor om inkasso
Här är några vanliga frågor och tydliga svar som hjälper dig att förstå inkassoprocessen bättre:
1. Måste jag betala ett inkassokrav direkt?
Nej, men det är viktigt att agera snabbt. Du bör antingen betala inom den angivna tiden (oftast 8–10 dagar) eller meddela inkassobolaget om du anser att kravet är felaktigt.
2. Kan jag få en betalningsanmärkning direkt vid inkasso?
Nej, ett inkassokrav i sig ger inte en betalningsanmärkning. Det är först om ärendet går vidare till Kronofogden och fastställs där som en anmärkning kan uppstå.
3. Vad händer om jag bestrider ett inkassokrav?
Om du bestrider kravet måste inkassobolaget eller fordringsägaren avgöra om de vill gå vidare med ärendet till Kronofogden eller domstol. Du ska alltid motivera din invändning skriftligt.
4. Hur mycket extra kostar ett inkassokrav?
För privatpersoner är inkassoavgiften vanligtvis 180 kronor, utöver eventuell dröjsmålsränta och tidigare påminnelseavgift.
5. Kan jag få en avbetalningsplan på ett inkassokrav?
Ja, många inkassobolag är öppna för att upprätta en avbetalningsplan. Du bör ta kontakt med dem så snart som möjligt och föreslå en realistisk betalningsplan.
6. Vad gör jag om jag inte kan betala alls?
Kontakta inkassobolaget direkt. Att ignorera kravet ökar risken för att ärendet går vidare till Kronofogden. Förklara din situation – det kan finnas lösningar.
7. Kan företag driva in småbelopp via inkasso?
Ja, det finns ingen nedre gräns för hur liten en skuld får vara för att skickas till inkasso.
8. Får inkassobolag ringa mig?
Ja, men de måste följa god inkassosed. Det innebär att de inte får vara hotfulla eller kontakta dig på olämpliga tider.