Den som röker eller snusar betalar en stor del av priset i skatt. Tobaksskatten förändras varje år, och ibland kraftigt. De senaste åren har politiken dessutom tagit en ny riktning, där snus och cigaretter behandlas allt mer olika. Här går vi igenom vilka skattesatser som gäller 2026, hur skatten räknas ut och vad den betyder för priset du betalar i butiken.
Skattesatserna 2026
Tobaksskatten beräknas på olika sätt beroende på vilken typ av tobaksvara det gäller. Cigaretter, cigarrer och cigariller beskattas per styck, medan röktobak, snus och tuggtobak beskattas per kilo. Från och med den 1 januari 2026 gäller följande skattesatser:
- Cigaretter: 2,08 kronor per styck plus 1 procent av detaljhandelspriset
- Cigarrer och cigariller: 1,83 kronor per styck
- Röktobak: 2 525 kronor per kilo
- Snus: 435 kronor per kilo
- Tuggtobak: 598 kronor per kilo
- Övrig tobak: 2 525 kronor per kilo
Den som vill se hela tabellen, inklusive skattesatser för tidigare år och fler räkneexempel, hittar dem bland Skatteverkets aktuella skattesatser för tobak.
Så mycket av priset är skatt
För att förstå vad skatten betyder i praktiken kan man räkna på ett vanligt cigarettpaket. Ett paket med 20 cigaretter som kostar 70 kronor i butik bär 42,30 kronor i tobaksskatt, alltså 2,08 kronor gånger 20 plus 1 procent av priset. Utöver det ingår moms med 25 procent, vilket motsvarar 14 kronor av butikspriset. Totalt går alltså drygt 56 av 70 kronor, eller omkring 80 procent av priset, till staten.
För snus ser kalkylen annorlunda ut. En dosa med 20 gram snus bär 8,70 kronor i tobaksskatt. Även med moms är skatteandelen betydligt lägre än för cigaretter, och det är ingen slump.
Stora förändringar de senaste åren
Den största förändringen i närtid kom 2025. Då genomfördes en beslutad sänkning av skatten på snus med 20 procent. Eftersom skatten samtidigt räknades upp med den årliga indexeringen gick skattesatsen i praktiken från 526 till 432 kronor per kilo, en sänkning med knappt 18 procent. Samtidigt höjdes skatten på cigaretter från 1,84 till 2,06 kronor per styck. Motiveringen var att snus är mindre skadligt än rökning, och att skattesystemet därför borde göra det relativt billigare att snusa än att röka. Skattesänkningen på snus finansierades i stort sett av höjningen på cigaretter.
Inför 2026 har skattesatserna bara justerats marginellt. Enligt lagen om tobaksskatt räknas skattesatserna om varje år utifrån förändringen i konsumentprisindex. Skatten på cigaretter gick därför från 2,06 till 2,08 kronor per styck och skatten på snus från 432 till 435 kronor per kilo.
Förändringen är omdiskuterad. Förespråkare menar att den ger rökare ett tydligt ekonomiskt skäl att byta till ett mindre skadligt alternativ. Kritiker, bland annat inom folkhälsoområdet, menar att staten inte borde göra någon nikotinprodukt billigare, och pekar på att snus också medför hälsorisker. Den som vill fördjupa sig i hur skatten har utvecklats över tid och vilka argument som förs fram i debatten kan läsa en analys av tobaksskatten som går igenom både historiken och vanliga myter.
Vitt snus och e-cigaretter
Nikotinprodukter som inte innehåller tobak, som vitt snus och vätskor till e-cigaretter, omfattas inte av tobaksskatten. De beskattas i stället enligt en särskild lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. För 2026 är skatten 209 kronor per kilo för nikotinportioner och liknande produkter, 2 087 kronor per liter för e-vätskor och 4 174 kronor per liter för högkoncentrerade e-vätskor. Även dessa skattesatser räknas om varje år.
Det innebär att en dosa vitt snus på 20 gram bär ungefär 4,20 kronor i skatt, alltså mindre än hälften av skatten på en motsvarande dosa vanligt snus. Den låga skatten bidrar till att vitt snus ofta är billigt i butiken, något som har kritiserats av bland annat organisationer som arbetar med ungdomars hälsa.
Varför finns tobaksskatten?
Tobaksskatten har två syften. Det ena är att ge staten intäkter. Det andra är att påverka konsumtionen. Forskningen visar att högre priser leder till att fler slutar röka och att färre börjar, och effekten är särskilt stor bland unga och personer med små marginaler. Därför ses tobaksskatten ofta som ett av de mest effektiva folkhälsoverktyg som finns.
Samtidigt finns det en baksida. Höga skatter ökar incitamentet att köpa tobak utomlands eller på den illegala marknaden, där produkterna varken kontrolleras eller beskattas. Skatten drabbar också hårdast de hushåll som har lägst inkomster, eftersom rökning är vanligare i de grupperna. Att hitta en nivå som balanserar folkhälsa, statens intäkter och risken för smuggling är en ständig avvägning för politiken.
Vad händer framåt?
Den största frågan framåt gäller EU. I juli 2025 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett nytt tobaksskattedirektiv. Förslaget innebär kraftigt höjda minimiskatter och att direktivet för första gången ska omfatta bland annat e-vätskor och tobaksfria nikotinpåsar, alltså vitt snus. Traditionellt tobakssnus är fortsatt undantaget. Sveriges regering har ställt sig positiv till harmonisering i stort, men anser att det är oacceptabelt att nikotinpåsar skulle beskattas på samma nivå som viss röktobak. Förhandlingarna pågår, och utgången kan få stor betydelse för priset på vitt snus i Sverige.
För dig som konsument är det enklaste sättet att hålla koll att följa Skatteverkets information inför varje årsskifte, eftersom det är då nya skattesatser brukar träda i kraft.