Sveriges
Konsumenter i Samverkan- för ökat konsumentinflytande -
REMISS 2002-02-13
|
Kampanj:
Konsumentinflytande
|
Till: Justitiedepartementet/Konsumentenheten
Det är viktigt att Sverige tydligt verkar för att konsumenter ska ha ökad möjlighet att organisera sig på ett meningsfullt sätt. Konsumentpolitik ska allmänt verka för en större öppenhet för de nya idéer och mål som konsumentorganisationer kan bidra med. Detta ger de organiserade konsumenterna en möjlighet att utveckla sina idéer och ökar intresset för att engagera sig för att arbeta för en hållbar utveckling. Även på miljöområdet och djurskyddsområdet är det de kunniga och medvetna konsumenterna som går i bräschen för utveckligen.
Sveriges Konsumenter i Samverkan menar att det är konsumenternas skyldighet att ta ett större ansvar även för kommande generationers skull. Vi kallar detta ansvarsfull konsumtion. Vi efterlyser en konsumentpolitik som tydligare visar öppenhet för konsumentorganisationer i EU på lokal, nationell och internationell nivå.
Vi vill gärna att Promemorian lyfter fram fler positiva exempel på framgångsrikt konsumentorganisationsarbete inom EU, t ex Säker mat-kampanjen, ett unikt samarbetsprojekt mellan myndigheter, näringsliv och konsumentorganisationerna i Sverige. Detta projekt har drivits i flera EU-länder samtidigt på olika sätt under en rad år, med stöd från EU-kommissionens Generaldirektorat för hälso- och konsumentskydd inom ramen för kampanjen Food Safety.
Fler kampanjer av detta slag som pågår samtidigt i flera EU-länder skulle stärka banden mellan konsumenter i EU. Andra framgångar, t ex de årliga konsumentkonferenser som hålls i Bryssel, där även representanter från de östeuropeiska kandidatländernas konsumentorganisationer deltar, bör också lyftas fram. Sverige bör tydligt verka för att dessa aktiviteter får ökat stöd av EU och medlemsländerna.
4.4
När det gäller de offentliga medel som Kommissionen beviljar till de europeiska konsumentorganisationerna samt till projekt är det önskvärt att Sverige verkar för att medfinansieringskravet på 50% ses över. Ett förslag är att Kommissionen beviljar 100% finansiering till vissa aspekter av projekt, t ex publicering- och tryckkostnader för informationsmaterial eller för möteslokaler/kontorsutrymmen. Ännu bättre vore om löner kunde täckas till 100% av offentliga medel. Det är inte acceptabelt att antalet projektansökningar minskar samtidigt som allt fler vill engagera sig i konsumentfrågor.
Vi anser att Consumers International bör beviljas fullt stöd för att bättre kunna bedriva arbete inom EU och de östeuropeiska kandidatländerna.
5.1.1
Sveriges Konsumenter i Samverkan har vissa invändningar mot beskrivningen av stycket om produktsäkerhet och standardisering. Vi understryker att det är viktigt att konsumentföreträdare kan delta i standardiseringsarbetet.
Vi anser inte att det är tillfredsställande med en enda organisation, ANEC, för att representera konsumenterna i Bryssel. T ex finns idag små möjligheter för effektivt deltagande om man inte går genom ANEC i det europeiska miljömärkningsarbetet. Än värre är situationen i de globala organen, som ISO, där det nästan är helt möjlighet till insyn eller medverka, vilket är allvarligt. Vår enda möjlighet är idag genom Consumers International. Den svenska bevakning som sker av t ex 133 MRA-möten av UD och Kommerskollegium är svår att följa vilket är frustrerande eftersom arbetet tar upp harmonisering av regelverk på viktiga områden, t ex läkemedel.
5.1.2
Vi är överlag glada för att Promemorian lägger särskild vikt vid livsmedelsfrågorna. Konsumentorganisationer deltar i en rad olika projekt och arbeten som berör livsmedel och livsmedelsproduktion. Vi kan t ex nämna FoodBRAND, ett europeiskt projekt för att analysera rester av antibiotika och hormoner. Projektet har ett speciellt konsumentfokus men innefattar även experter från EUs veterinärmyndighet i Dublin samt medlemsländernas myndigheter och universitet.
Vi deltar tillsammans med andra konsumentföreträdare i detta arbete och ser gärna ett större engagemang från fler i Sverige kring gemensamma europeiska frågor som berör just t ex antibiotikaanvändningen. Den svenska linjen bör vara proaktiv i denna typ av frågor och bidra till att svenska konsumentorganisationer kan delta i och utveckla projekt som bjuder in konsumentföreträdare från andra EU-länder t ex för att fokusera frågor kring etik, rättvisemärkning, djurhållning, livsmedelsreklam och kost/hälsa.
Sveriges Konsumenter i Samverkan är mycket orolig för den utveckling som sker inom Codex Alimentarius. Vi menar att säkra livsmedel inte bara är en fråga för europeiska producenter och konsumenter. P g a ökad världshandel med livsmedel kan vi få in livsmedel med farligt höga halter av t ex bekämpningsmedel från andra världsdelar. Vi ser också att våra försök att utveckla regelverken om bl a GMO hotas av länder med starka exportintresen.
Vi har under några år kunnat delta i Codexarbetet men menar att mycket större svenska insatser behövs. Dels är det viktigt att Livsmedelverket får bättre möjlighet att delta vid och bevaka de olika Codexkommittéerna, samt att svenska konsumentföreträdare får resurser att delta som observatörer vid Codexmöten.
Dels måste Sverige verka för att Consumers International får betydligt bättre möjlighet att delta i Codex. Sverige bör verka för att alla EU-länder inser allvaret och verkligen satsar långsiktigt på ett effektivt deltagande i Codex.
Det räcker inte att som i Promemorian säga att Sverige "arbetar för" en rad olika områden i Codex. Promemorian behöver slå fast tydligare vilka frågor Sverige ska driva i Codex och även komma med föreslag om hur detta ska omsättas i handling, t ex när det gäller märkning, spårbarhet och försiktighetsprincipen.
Sverige bör även ha bättre strategier för att handskas med sådana Codexmedlemmar som har starka exportintressen och som vill sänka de internationella hygienstandarderna till minimumnivåer för att slippa ta ansvar i produktionsledet. Slutligen måste Sverige även verka för att u-länderna får bättre möjlighet att skydda sina konsumenter genom att medverka mer aktivt i Codex: om inte u-länderna kan få ökat bistånd att delta i Codex kommer inte den globala handeln med livsmedel att fungera tillfredsställande. Detta bör vara ett svenskt mål för att visa solidaritet med konsumenter i andra delar av världen.
Sveriges Konsumenter i Samverkan skulle vilja att Sverige föreslår och driver frågan om en speciell standardiseringskommitté för livsmedelsfrågor i EU. Den kan ha formen av en ny Konsumentkommitté på samma sätt och/eller parallellt med den nuvarande Konsumentkommittén (som omnämns i förbigående på sidan 12 i stycke 4.4) men som knappast kan sägas ha mycket inflytande idag.
Denna Konsumentkommitté, som träffas i Bryssel regelbundet, har mer en kritiskt granskande roll än en rådgivande roll vilket är olyckligt. Den har heller sällan eller aldrig tid för livsmedelsfrågor. Möjlighet att diskutera EUs livsmedelsfrågor sker ad hoc när Kommissionen bjuder in till speciella möten som t ex kring Vitboken om säker mat eller GMO-lagstiftningen.
Vi har deltagit vid sådana möten som varit mycket givande. Vår förhoppning är att Sverige kan verka för att en diskussion inleds om hur den nuvarande Konsumentkommittén kan utvecklas och/eller hur en ny standardiseringskommitté kan bildas, med fokus på aktuella livsmedelsfrågor och med mandat att ta upp Codexfrågor.
5.2
Vi ser med stor förhoppning att Promemorian i detalj diskuterar marknadsföring. Det är viktigt att EUs gemensamma marknad präglas av generellt hållna bestämmelser och att företag i högre grad inser att de har ett socialt ansvar att följa god sed i sitt agerande. Den svenska modellen med Marknadsetiska Rådet bör införas i alla EU-länder, med bättre möjlighet att driva gränsöverskridande fall, t ex när det gäller TV-reklam riktad till barn.
5.3
Våra synpunkter på stycket om ekologiskt hållbara konsumtions- och produtionsmönster är många. Vi har t ex lämnat in synpunkter på flera utredningar i dessa frågor, t ex Miljödepartementets utredning "Varor utan faror", Kommerskollegiums utredning "Handel och hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv", Konsumentpolitiska kommittén 2000 "Starka konsumenter i en gränslös värld" och Miljödepartementets remiss om EU-dokumentet inför FN-konferensen i Johannesburg 2002.
Dessutom hänvisar vi till det arbete vi gör genom AEC - Association of European Consumers. Vi bifogar AEC - Association of European Consumers positionspapper om "Ansvarsfull konsumtion".
Sveriges Konsumenter i Samverkan menar att det lokala frivilliga konsumentarbetet i kommunerna bör betonas i högre grad om målet är att svenska konsumenter ska vara "starka". Vi vill påminna om att FNs Riodeklaration genom Agenda 21-arbetet på kommunal nivå i teorin, men inte i alltid i praktiken, gett konsumenterna en roll under 1990-talet.
Som vi uppfatter det har Agenda 21-arbetet i allt för stor utsträckning handlat om fågelskådning och returpappersinsamling. Det finns dock flera goda exempel på hur vissa kommuner, t ex Växjö, Karlstad och Landskrona, förbättrat levnadsstandarden i en ort genom bredare miljö- och konsumentinriktat arbete. Vi föreslår således att det kommunala Agenda 21-arbetet ges ökat stöd så att lokala, frivilliga konsumentgrupper kan få ekonomiskt bidrag för ett utvidgad verksamhet.
Detta skulle ge svenska konsumenter en starkare ställning i kommunerna. Sverige bör verka för att andra länder i EU också satsar på liknande projekt, och att utbyte och samordning sker så att de goda erfarenheterna kan leda till ett effektivt fortsatt arbete. Vi anser att konsumentverksamheten på lokal nivå, både i kommunal och frivillig regi, måste vidgas till energi- och miljörådgivning.
Bättre Agenda 21-arbete i kommunerna skulle kunna innebära minskade sjukvårdskostnader eftersom folk skulle leva bättre och vara friskare längre. Vi välkomnar att Promemorian vill att Sverige ska verka för att EU anlägger ett konkret miljöperspektiv på konsumentfrågorna. Förbättrad miljöinformation, varuprovning med miljöhänsyn och kunskapsuppbyggnad är viktiga områden.
Sveriges Konsumenter i Samverkan skulle till detta vilja lägga en ny aspekt, nämligen Livskvalitet. Vi menar att hållbarheten måste omfatta mer än bara miljöfrågorna. T ex omfattar det en global hänsyn, genom att vi måste se till att farlig produktion inte flyttas till länder med sämre lagstiftning eller obefintlig kontroll. Det är inte förenligt med svenska konsumenters önskemål att andra människors livskvalitet hotas av vår egen välfärd.
Frågor om t ex luft- och vattenföroreningar och klimatförändring är bra exempel på detta. Hur ska EU driva igenom att minska lastbilstransporterna? Vilka konkreta åtgärder kommer man att ta för att skydda grundvatten och vattendrag? Vi har också förslagit att företagens miljörapportering på ett effektivare sätt måste byggas in i årsredovisningen m m. Pensionssparandet måste i högre grad gå att rikta på ett kvalitetssäkrat sätt mot företag och verksamheter som tydligt visar att de arbetar för hållbar utveckling.
Ett aktieindex som relateras till hållbarhetsmålet skulle också vara önskvärt. Andra förslag, som vi även driver via vår europeiska konsumentorganisation, AEC - Association of European Consumers gäller skattefrågor, t ex för att uppmuntra ekologisk odling genom lägre moms. Detta föreslås av EUs grönbok för integrerad produktpolicy (IPP). Skatteväxling och andra insatser för att uppmuntra innovation måste bli styrmedel som bidrar till en snabb förändring.
Vi hoppas att Sverige kan föreslå att målet Livskvalitet även kan innefatta rätten till vård och god hälsa inom EU, även om vi förstår att dessa frågor inte ännu egentligen är gemensamma politikområden inom EU. Men eftersom t ex läkemedelsfrågor är gemensamma inom EU och även frågor om prissättning och parallellimport av läkemedel ligger Sverige varmt om hjärtat, kan vi inte förstå om Promemorian avsiktligt eller oavsiktligt bortsett från dem. De är konsumentfrågor, som berör oss i vår vardag, och som diskuteras när konsumenter möts.
Frågan om patent på läkemedel diskuteras också och kritiken har varit hård mot vissa europeiska läkmedelsföretag för deras agerande i u-länder, t ex Sydafrika. Patent på gener anser vi är en konsumentfråga och vi är kritiska till den nuvarande EU-lagstiftningen på bioteknikområdet. Vi har bl a protesterat mot att amerikanska företag kan ta patent på analysmetoder för att avgöra om patienter har anlag för vissa sjukdomar, t ex bröstcancer, vilket svenska läkare slagit larm om kan öka våra sjukvårdskostnader. Det är också en integritetsfråga. Sverige bör påskynda arbetet att se över patentlagstiftningen på detta område.
Slutligen vill vi kommentera stycke 6 (sid 39) om de ekonomiska konsekvenserna för arbetet. Vi kan inte acceptera att utgiftsökningar inte ska få ske. Bedrövligt! Vi menar att en fullgod konsumentpolitik måste ses som en tillgång, inte som en börda. Om vi kan minska sjukvårdskostnaderna radikalt genom t ex kampanjer om hälsa, kosthållning och egenvård så frigörs medel ur statsbudgeten som kan återföras till konsumentorganisationerna för att ytterligare utveckla och förfina idéer och starta nya kampanjer.
Tobakskampanjer för att få barn att inte börja röka är bara ett konkret exempel på sådant arbete. Andra goda idéer gäller att minska köttkonsumtionen, vilket även Naturvårdsverket föreslagit i sin rapport "Biff och bil".
Vi menar att det inte räcker att t ex Konsumentverket ger pengar till utredningar och skrifter som "Etik och handel - en studie om fair trade", utan medel måste även avsättas för aktivt och meningsfullt kampanjarbete som kan bidra till att påverka situationen i hela EU.