Till startsidan

  Sveriges Konsumenter i Samverkan
- för ökat konsumentinflytande -








REMISS
          2008-08-29


Till: Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala



Öppen konsultation angående Livsmedelsverkets
miljööversyn av kostråden

Yttrande Dnr 2418/08

Sveriges Konsumenter i Samverkan har erhållit ovannämnda underlag på remiss. Det bifogade underlaget från SLU är oerhört omfattande och i långa stycken beundransvärt, även om vi inte till 100 % delar vissa uppfattningar.

Tyvärr har denna remiss sammanfallit med semestertider och dessutom är underlaget av så stor omfattning att vi inte klarat av att detaljgranska och kommentera alla detaljer, men ger i alla fall här en del synpunkter på Livsmedelsverkets slutsatser. Dessutom pågår flera debatter som kan komma att ändra slutsatserna, varför man bör invänta pågående arbete med de nu gällande kostråden. Så kommer redan i inledningens första sida slutsatser som tillhör de gamla kostråden och verkligen ifrågasätts idag. T ex citeras: ”Ät bröd till varje måltid – gärna fullkorn! Byt till flytande margarin och olja när du lagar mat!”, vidare: rekommenderas 1-2 portioner potatis, ris eller pasta, cirka 200-250 gram spannmålsprodukter, ½ liter mager mjölk eller motsvarande….”

Dessa kostråd kan vi inte alls ställa upp på, inte ens för friska personer. Än värre är sådana kostråd för den växande andel av befolkningen som lider av diabetes-2 och fetma och den växande befolkningen som utgörs av ungdomar.

”Miljökonsekvensanalysen omfattar främst primärproduktionen och inte förädlade livsmedel”.
Detta gör att hela arbetet kommer fel ut, då en omfattande miljöbelastning sker i just förädlingen och flera led av transporter och förpackningar.

Några ytterligare kommentarer till följande avsnitt följer här:

Kött och mjölkprodukter
Visst kan vi hålla med om att konsumtionen av kött oh köttprodukter kan minska, men det bör ske genom samtidig minskning av importen, som är betydligt mer belastande än den inhemska. Upprepningen om att man ska föredra de magra mejerialternativen är inte relevant idag och det vore beklagligt att permanenta sådana felaktiga uppfattningar, som redan håller på att omvärderas.

Baljväxter
I detta avsnitt är vi klart positiva till förslaget om att öka denna konsumtion och ser med tillfredsställelse att Livsmedelsverket kan tänka sig att ändra på sina tidigare rekommendationer. Importen av sockerärtor och haricot vertes, från andra världsdelar, bör inte ingå i bedömningen att öka konsumtionen. Dessa ska mer betraktas som grönsaker och lyxkonsumtion och inte ersätta de verkliga baljväxterna.

Matfett
Här kommer de mest kontroversiella slutsatserna. Att jämföra palmoljefett med smör är så stötande att det bör strykas. Palmoljefetterna måste före användning omestras, en inte särskilt skonsam process. Mycket av den rapsolja som används går igenom samma procedur. I en utredning om miljökonsekvenserna är det inte på sin plats att ytterligare upprepa ”Hälsomässigt bör vi inte ha smör som en stor matfettkälla, det skulle öka andelen mättat fett i kosten långt över rekommenderade mängder.” Dels är detta synsätt förlegat och dels hör det inte hit. Man kan inte blanda in hälsoaspekterna bara lite här och där när det passar Livsmedelsverket gamla syn på fetterna. Häri ligger lite av dilemmat i utredningen, att väga hälsa mot miljö.

Vatten
Att buteljerat vatten, speciellt mineralvatten, äntligen frikänns för den påstådda miljöbelastningen, är positivt. Ersätter man läsk och färdigblandad saft eller buteljerat vatten med enbart kemiska tillsatser är det en klar både miljö- och hälsovinst. Bordsvatten, t o m stilla, finns inga skäl för att köra runt i flaska. Ett gott mineralvatten, ej så salt som Ramlösa bl a, är ett bättre alternativ till vin och öl i vissa situationer och då går det inte att kräva att folk ska dricka kranvatten. I första hand bör alltså läsken plockas bort, i andra hand vin och öl och först i sista hand mineralvatten.

Spill och svinn
Vi håller helt med om att denna sektor bör analyseras mera. Vi har skrivit om det redan 2006 (Slöseriet med mat som slängs på ”bäst-för-dagen”), men då mätt effekterna i antal arbetade timmar för att finansiera svinnet. I en sådan analys bör man ta med även miljöeffekterna av att arbeta mera. Ett stort fel finns i redan gjorda analyser och det rör avfallets mängd. Mjölk är en av de största konsumerade varorna och bäst-före-datum har gett oss en stor onödig kassation. Men denna mängd ingår inte i det avfall som tas om hand via soporna, det hälls ut i avloppet och går alltså ”vägningen” av avfallet förbi. Här kan enkla förändringar av lagstiftningen och informationen bli en verklig miljöförbättrande åtgärd!

Sammanfattningsvis:

Det återstår många områden som ska gås igenom och omvärderas, inte minst de gamla kostråden som måste ses över, men också lösa frågan hur väger man hälsovinster mot miljövinster? Sjuka människor är en stor miljöfaktor i sig, både med tanke på medicinernas effekter på miljön och hela sjukvårdsapparaten. Bara den ekonomiska storleken av dessa insatser bör ge en tankeställare och då är felaktiga kostråd ödesdigra även för miljön!

Vi skulle ha önskat att mera i detalj kunnat yttra oss, men dessa våra synpunkter får tas som principiella inför djupare genomgångar och omvärderingen av kostråden. Det är för stor vikt lagd vid de gamla kostråden, för att kunna se denna utredning som det definitiva svaret på utredningen.

Vänligen

Sveriges Konsumenter i Samverkan

Bengt Ingerstam, Ordförande

Sveriges Konsumenter i Samverkan
Box 88, 577 22 Hultsfred
Tel: 0495-498 34, 413 15, Mobil: 070-604 77 25
Fax: 0495-498 35
Hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se