Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande -

- ”Sveriges Konsumenter i Samverkan beklagar att i utredningens över 1000 sidor endast med fem ord har nämnt att eleverna ska få näringsriktig skolmat. Någon definition finns dessutom inte”,
säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges Konsumenter i Samverkan.

Vad vi med beklagande noterar är att frågan om hur våra unga ska utbildas till medvetna konsumenter i allmänhet och i synnerhet när det gäller kosten och dess effekter på folkhälsan, i stort sett bara behandlats med ett kort tillägg, som troligen kom till efter den häftiga debatten om skolmaten:

…… samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Resultatet av skoldagarnas arbete och elevernas ansträngningar är helt beroende av att våra barn får tillgång till tillräcklig energi och näring, för att både uppehålla koncentrationen och orka med skolarbetet. Alla satsningar är annars delvis bortkastade och med tanke på de oerhörda summor som spenderas på utbildningsväsendet är det djupt tragiskt om man inte ser till effektiviteten i skolarbetet och ger barnen och ungdomarna så högvärdig energi och näring som möjligt, tillsammans med fysisk aktivitet och andra prestationsfrämjande insatser.

Att allt fler drabbas av övervikt, fetma och diabetes har sina orsaker, till stor del beroende på just felnäring i kombination med bristande fysisk aktivitet, dock inte enbart detta sista.

De ungas konsumtion av läsk och godis, från närbelägna butiker, är ett välbekant fenomen och ju sämre skolmaten är ju fler går ut och handlar snabb energi.

Näringsexperterna är inte alla överens om alla detaljer, men i stort överens om att man ska hålla nere intaget av de snabba kolhydraterna. Man kan heller inte påstå att de gällande närings- och kostrekommendationerna har förbättrat läget och sedan Nyckelhålsmärkningen infördes kan man inte se att hälsoläget på ett radikalt sätt har förbättrats, snarare försämrats.

Det finns ett stort antal experter, både professorer, forskare, läkare och kostexperter som är eniga om att den olyckliga fokuseringen på lågt fettintag i kombination med högt kolhydratintag är olyckligt och motverkande en bättre folkhälsa. I synnerhet gäller det de snabba kolhydraterna (sockerarterna). Samma gäller de officiella rekommendationerna, samt reklamen för margariner, att undvika mättade animaliska fetter och i stället öka intaget av fleromättade fetter, där Omega-6 i dag är dominerande. Den höga halten Omega-6 ger inflammationsskapande effekter.

Att då leka med våra barns hälsa är oförsvarligt och det räcker inte med att konstatera att näringsrekommendationerna ska omarbetas de närmaste åren. Det är oansvarigt att skjuta framåt ett så viktigt beslut och inte omgående lägga om till bättre kost, i vart fall tillåta den demokratiska valfriheten även i skolmaten. Det är få saker där man tillämpar ett regelrätt diktatoriskt tillvägagångssätt, som just att enbart rekommendera lättmargarin och lättmjölk i skolornas matsalar. Det är anmärkningsvärt.

- ” När så stora saker står på spel, dels folkhälsan och de skenande kostnaderna för vård, sjukvård och lidande vid sjukdom samt den försämrade prestationsförmågan hos de unga i skolarbetet, som också drar så stora kostnader, måste snarast ordet ”näringsriktigt” definieras och en större enighet tas fram där alla parter kan få vara med och även folket får säga sitt, föräldrarna och skolungdomarna också”, fortsätter Bengt Ingerstam.

Det är otidsenligt att just för matfett och mjölk låta en enstaka myndighet mer eller mindre få skapa en diktatorisk tvångsmatning av i synnerhet skolungdomarna, våra barn. Det minsta man kan begära är valfrihet i skolmaten och att överlåta åt barnen och deras föräldrar att välja om man nu inte kommer fram till en enighet om vad som är ”näringsriktigt”. I undervisningen bör kost och näring ges större och objektivare utrymme, så kanske barnen själva kan välja, även i detta fall, när de ändå får välja vilken rätt de vill ta, vilka grönsaker de vill äta och även mängden.

Det växer fram ett nätverk i Sverige mot de så kallade lättprodukterna i skolmatsalarna och i skolmaten och föräldrar är upprörda över att deras barn måste tvångsmatas med produkter som är både näringsfattigare och direkt allergiframkallande, och en namninsamling ligger ute.

Målet var 10 000 underskrifter men med tanke på detta förslag om Skollagen skickar vi det omgående till skolminister Jan Björklund med de 7 300 underskrifter som redan samlats.

- ”Frågan om näringsriktig skolmat är en demokratiskt viktig fråga, där valfrihet måste finnas och får inte resultera i näringsrekommendationer som dikteras av en myndighet, samtidigt som många experter motsätter sig och som allmänheten inte har fullt förtroende för,” avslutar Bengt Ingerstam.

Remissvaret i sin helhet >>