Olika typer av tillsatser
- Färgämnen
- är icke önskvärda men medvetna tillsatser,
godkända av SLV samt EU
- Funktionella tillsatser
- diskutabla men godkända av SLV och EU. Dessa
kan vara för att förhöja smaken, hållbarheten,
billigare substitut, utdrygande, konsistenspåverkande.
Hit kan vi också räkna emulgeringsmedlen.
Ofta tillsätts ämnen för att de är
billiga råvaror och priset kan hållas
nere, falukorven är ett bra sådant exempel,
grillkorv är ännu värre där t
o m vatten kan vara största ingående ingrediensen.
- Funktionella tillsatser
– avseende att tillföra en viss effekt
eller funktion till ett livsmedel som normalt inte
har den funktionen.
- Funktionella tillsatser
– som endast tillförs i kosmetiska kvantiteter,
i avsikt att kunna vara ett argument i reklamen men
utan praktisk effekt.
- Aromämnen
– som förändrar eller lägger
till en smak, ofta helt främmande för produkten,
men som skapar en ny produkt.
- Smakämnen
– Här finns både naturliga, naturenliga
och syntetiska och smakerna är legio. Men även
salt och socker är i sig tillsatser med avsikt
att höja smak. En ofta förkommande och omdebatterad
tillsats är glutamat, som helt enkelt kallas
smakförstärkare och ofta förknippas
med ”kina-syndromet”.
- Färskhållningsmedel
– speciellt i bröd, som gör att brödet
håller sig färskt längre. Oftast är
det gluten men kan också vara andra fibrer,
betfiber t ex som är en restprodukt i sockerindustrin.
- Fiber –
som tillsätts för att öka fibermängden
i en produkt. Anses vara bra med mera fiber.
- Sötningsmedel
– naturliga (sockerarter) och som har sin funktion,
t o m konserverande, samt artificiella som bara har
funktionen att uppehålla den söta smaken
utan att ge oss kalorier, men ökade risker.
- Konserveringsmedel,
av både naturligt ursprung och kemiskt ursprung
- Vitaminer
- Fettsyror,
t ex Omega-3 från vissa växtoljor som då
också medför en allt för hög
Omega-6 mängd, balansen blir fel.
- Antioxidanter
är normalt inte en tillsats men finns i mycket
färska produkter och har en given funktion att
förhindra oxidering.
- Restsubstanser
– antingen bekämpningsmedel eller processhjälpmedel
som blivit kvar efter processen och inte kunnat avlägsnas
i sin helhet, t ex extraktionsbensin i viss fettframställning.
- Föroreningar
– från processen eller kommande från
brister i hantering (se exemplet med aluminiumringen
och plast i leverpastejen) eller från atmosfären.
- Medveten kriminell
inblandning för att ”göra sig
en hacka”, exempel inblandning av förorenad
olja i matolja eller som djurfoder.
Tillbaka till Tillsatser i vår
mat >>
|
|