E-nummer finns och är på både gott och ont. Ett E-nr står egentligen bara för att det är en av EU godkänd tillsats. Huruvida EUs vetenskapliga råd står på konsumenternas sida eller ej är en fråga om förtroende eller skepsis, samma gäller Livsmedelsverkets inställning. Man har därifrån försvarat glutamat, azofärgämnen, aspartam och sukralos bl a och det litar inte konsumenterna på. Men vem ska vi konsumenter lita på?

På böcker och tidningsartiklar kan man inte alltid lita - man måste nog vara mera kritisk än så. Det är vår uppgift som konsumentorganisation att gemensamt granska och försöka komma så nära sanningen som möjligt. Det gör vi gemensamt - med alla medlemmarna bakom.

E-nr fri mat är inget alternativ - rena råvaror är det bästa valet!

Ingredienser - även de utan E-nr - kan vara ett större fusk. Föroreningar får aldrig något E-nr, odeklarerade tillsatser är fusk, fellagad industrimat är (t ex Sodexho´s skolmat!) tragisk matförstöring. Har salmonella något E-nr?

Vi har som organisation aldrig dragit alla E-nr över en kam, somliga är bra och nödvändiga, somliga är ofarliga eller i vart fall förhindrar de värre effekter och då är valet upp till oss själva, medan somliga är påtvingade tillsatser som gynnar industrin och utgör risker för oss konsumenter. Det är dessa vi fokuserat på sedan 90-talet.

Men det finns värre saker än tillsatser. Vi vill lyfta debatten om maten ett snäpp högre.

1995 satte vi fokus på, t ex våra matfetter som vi började granska redan då, t ex margarinerna, de härdade eller delvis härdade fetterna. En svart lista krävdes och det gjorde susen, de flesta delvis härdade fetterna har försvunnit med alla sina syntetiska transfetter. Dessutom från alla butiker och inte bara från ett handelsblock. Nu börjar margarinerna få ge vika mer och mer för de naturliga fetterna. Lögnen om de ”essentiella fleromättade fetterna” börjar släppa greppet och allt fler varningar för den höga halten Omega-6 med sina allergiframkallande egenskaper kommer i dagen.

1995 började vi granska odlingsmarken, som viktig för att odla sunda livsmedel. Vi fick till stånd ett stopp för avloppsslam på åkermark. Viktigare än att ensidigt bara kolla tillsatserna. Kampen är inte över, nu är man på gång igen och vi måste upp till kamp för att rädda våra åkermarker igen.

1997 började vi "Fight mot Light", kampen mot alla lättprodukterna, som öppnade för tveksamma ingredienser, inte bara tillsatser. Lättprodukterna ökar inte längre och allt fler överger dem.

1998 engagerade vi oss i kampen för att få bort de gamla trånga burarna för värphönorna. Fortfarande trilskas några envisa ”äggproducenter” men KRAV-äggen ökar starkt och för en normal konsument gäller det bara ett par hundra kronor per år, för att välja KRAV-ägg och ge hönorna en bättre tillvaro.

1998 intensifierade vi vårt arbete mot de GMO-framställda livsmedlen, har inget med E-nr att göra, men kanske viktigare.

2001 fördjupade vi granskningarna av och över reklamen för matfetterna, i ett bredare hälsoperspektiv. Se mer under "Debatten om matfetterna".

2001 startade vi en omfattande granskning av tillsatser. Läs "5 myter om tillsatserna i maten"
Vi valde ut de värsta och som inte gav oss konsumenter några fördelar, bara risker. Många har näringslivet accepterat att eliminera mer och mer, utan någon galge.

Hela dokumentet >>