Vi betalar reklamen,
den är inte gratis!
 Vi
konsumenter vill inte offra 10 år av våra
liv för att betala för all reklam, som sedan
styr över vår konsumtion. Fem år är
mer än tillräckligt!
Utan att ha frågat oss konsumenter tar annonsörerna betalt
av oss via varupriserna. Det som dimper ner i brevlådorna
är bara gratis där, men vi betalar det senare i butiken
via varupriserna, och det är inte en liten kostnad.
Det finns en utbredd trötthet bland konsumenter över all
reklam som dimper ner på insidan av dörren eller i brevlådan.
Kampanjen som Konsument-Forum (medlemsorganisation i SKIS)
startade för många år sedan "Retur till gula brevlådan"
blev en enorm framgång. Inslag visades i PLUS i TV och
snart var alla postkontoren dränkta av just det de själva
tidigare delat ut, utan att fråga om vi ville ha det.
Det resulterade i att direktreklamföretagen, där Posten
då var den största, började respektera skyltar som
"Nej tack till reklam"
på våra brevlådor. Konsument-Forum tryckte upp dekaler
och de kan fortfarande beställas här.
Många andra organisationer ställde upp bakom kampanjen
och tryckte egna skyltar. Enligt en nyligen offentliggjord
undersökning har 11 procent av hushållen (konsumenterna)
satt upp sådana skyltar på sina brevlådor
och brevinkast. Det är en hög siffra som faktiskt
visar hur reklamtrötta många av oss är.
Konsumenterna
betalar indirekt för reklamen
Vi har räknat ut hur mycket tid vi måste arbeta för att,
när sociala kostnaderna och skatterna är avdragna, ha
pengar över till att betala reklamkostnaderna via varorna,
med momsen inräknad! När folk hör detta säger en del:
"Det kan inte stämma", en del säger "det är ju inte klokt,
det hade jag ingen aning om och det vill jag inte vara
med och betala".
När nu inte pengarna räcker i samhället till vård och
omsorg, varför ska vi då kasta bort resurser för att få
mer papper att sortera och bära till pappersinsamlingen?
Räcker inte annonserna i dagspressen? Det är ju ingen
skillnad på priserna där jämfört med skräpposten i brevlådorna.
Förresten börjar vi konsumenter lära oss att maten till
helgerna kostar 39:90, överallt. Skillnaderna är bara
vad vi ska välja, kassler, kotletter eller karré eller
vad det nu kan vara och vem som har vad just då. |
Så
här ser det ut:
|
 |
Företagens
kostnad för reklamen är cirka 45
miljarder |
|
Efter pålägg
hos producenter och handel blir det 90 miljarder |
|
När momsen
är pålagd är vi uppe i på
115 miljarder – skattade pengar |
|
Som ursprungligen
var 175 miljarder – före skatt |
|
Och inkluderat
sociala avgifterna utgör arbetsinsatsen
för intjäning av dessa hela 235
miljarder |
|
Med ett genomsnitt
på 150 kr/tim krävs då 1.600.000.000
arbetstimmar = 400 timmar per arbetare i Sverige |
|
Vilket motsvarar
3 månaders arbete – i stället
för semester eller arbete hemma |
|
Låt
oss göra en jämförelse
|
|
Reklamen för alla varor
inklusive alla kostnader och moms, alltså
det som ligger i varupriset är 112 miljarder
(av skattade löner) |
|
Om vi jämför
det med vad vi lägger ut på enbart
livsmedel så utgör det 145 miljarder
(också av skattade löner) |
|
Det innebär att vi konsumenter, av
våra skattade pengar, får lägga
ut nästan lika mycket på reklam
som vi lägger på mat. |
|
Dessa uträkningar
ger lite proportion på vad information verkligen
kostar, även om vi nu bara har tagit in reklamen.
Vi är inte villiga till den prioriteringen. Tycker
vi maten är dyr, vad ska vi då säga om
reklamen?
Många tittar inte ens på reklamen, utan skickar
den direkt till pappersinsamlingen, eller läser den
inte i tidningarna. Man måste ju då anse att
det är bortkastade pengar medan det vore bättre
att lägga mer pengar på att köpa bättre
kvalité.
Gör uppror mot reklamen!
Nu är det dags för ett rejält uppror. Enklast är det att
bli av med direktreklamen, med skylt på brevlådan. Låt
dagspressen få sköta annonseringen, så går i alla fall
inte tidningarna omkull. Så låt oss till att börja med
inrikta oss på skräpet i brevlådan. Nästa tips är undvik
att köpa produkter som det görs mest reklam för, det är
ju inte för vår hälsa eller för att ge oss en favör man
gör reklam utan för att få oss att köpa just deras produkter,
för det är våra pengar man är ute efter. Kolla reklamen
på TV och lär dig vad du ska undvika, gå inte på frestelsen.
Om TV-reklamen inte ger så stor effekt så slutar man snart
att besvära oss med alla avbrott. Reklamtröttheten är
också mycket utbredd när det gäller TV-reklam.
Vi skulle ju kunna göra så mycket mera och roligare än
att bära tillbaka reklam till pappersåtervinningen. Den
typen av tillväxt har vi ingen glädje av. Vi behöver också
mera tid för roligare saker än att läsa eller skumma alla
blad som dimper ner. För tid har vi lika ont om som pengar.
När du nu vet vad det kostar, ställ dig då frågan "vad
kan jag lättast undvara". Jämför i stället lite priser
i butikerna för de vanligaste varor du köper. Du kommer
att bli chockad över skillnaderna. Jämför också olika
förpackningsstorlekar, jämför priserna. Vatten på flaska
kostar ibland mer i halvliter än i 1,5 liter. Ja ibland
kostar vatten i flaska mer än vin! Definitivt mycket mer
än vatten i kranen (något öre per liter). Mer om detta
ska vi komma med på denna hemsida framöver, så ska du
kunna spara 1000-lappar och tid.
|
|
