Docenten och läkaren Uffe Ravnskov har skrivit en artikel i Dagens Medicin, som väckt mycket respekt. Vi publicerar den här i sin helhet, i st f att recensera den, samt visar kommentarerna som kom in.

Kostexperterna inom WHO riskerar att skada folkhälsan när de försöker rädda ansiktet, skriver läkaren Uffe Ravnskov.

Fler och fler har kommit fram till att det saknas bevis på att mättat fett är hälsovådligt. Till och med experter inom WHO och FAO, FN: s livsmedelsorganisation, har nu erkänt detta i sin senaste rapport publicerad i Annals of Nutrition and Metabolism (2009;55:1-308). På sidan 173 kan man läsa följande: ”The available evidence from cohort and randomised controlled trials is unsatisfactory and unreliable to make judgement about and substantiate the effects of dietary fat on risk of CHD”.

Ord och inga visor. I sammanfattningen upprepas emellertid varningarna mot det mättade fettet. Man påstår att risken för kardiovaskulär sjukdom minskar om man ersätter det mättade fettet med fleromättat fett. Detta har man kommit fram till med stöd av en metaanalys av utvalda kohortstudier. Samma argument presenteras av Ulf Riserus i Läkartidningens senaste temanummer Livsstil och hälsa.

Det besynnerliga är att författarna av WHO/FAO-rapporten kort innan förklarar varför vetenskapen inte har lyckats bevisa det mättade fettets farlighet: ”The null results probably reflect the unreliability of the evidence on dietary fats from cohort studies.” Nu har man emellertid lyckats hitta en metaanalys av elva kohortstudier, som passar ändamålet.

Den som inte är förtrogen med principen i en kohortstudie kan lätt få intrycket att man har ersatt mättat fett med fleromättat. Så är emellertid inte fallet. En kohortstudie är en studie av en grupp individer, som man följt under en viss tid. I det här fallet rör det sig om friska individer, som vid starten utfrågats om sina kostvanor. Sedan har man jämfört kosten hos dem som insjuknat i hjärtinfarkt med de andras.

Minst 30 dylika studier har visat att den som äter mest fleromättat fett har samma risk att få en hjärtinfarkt som andra, och lika många studier har visat att den som frossar i mättat fett inte löper en större risk än den som följer Livsmedelsverkets kostråd. Åtta av tio dylika studier har till och med visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än friska; ingen har visat motsatsen.

Dessa resultat är naturligtvis besvärliga för den som i många år har varnat för det mättade fettet. Men i stället för att erkänna misstaget har man med hjälp av komplicerade statistiska analyser beräknat vad som hade hänt om deltagarna hade ätit annorlunda. Det rör sig alltså inte om experiment utan om spekulationer.

Ett annat argument är resultatet från en metaanalys av nio kostexperiment. I den har man emellertid uteslutit två experiment där både hjärtdödligheten och den totala dödligheten ökade i experimentgruppen, och inkluderat den finländska mentalsjukhusstudien, som inte tillfredsställer de mest elementära kraven på ett kontrollerat och randomiserat experiment. Trots detta visade analysen att vare sig hjärtdödligheten eller den totala dödligheten hade påverkats med statistisk säkerhet.

Värst är emellertid att WHO:s experter har ignorerat riskerna med att öka kostens innehåll av fleromättat fett. Den största mängden fleromättat fett kommer från soja-, majs- och solrosolja, vilket innebär en hög omega-6/omega-3 kvot. Det finns talrika rapporter, som pekar på att för mycket omega-6-fleromättat fett stimulerar både cancer och alla typer av inflammatoriska processer.

Redan på 1970-talet visade Edward Pinckney att patienter som hade ökat sitt intag av omega-6-produkter hade alla tecken på för tidigt åldrande och en högre frekvens av hudcancer än normalt. Talrika experiment på råttor har visat att ett omega-6-rikt foder minskar deras reproduktionsförmåga och resulterar i cancer. Flera epidemiologiska studier tyder på att ett högt intag av omega-6 också ökar risken för cancer hos människor. I den stora Malmöstudien var till exempel både intag av fleromättat och av omega-6-fleromättat fett associerat med bröstcancer och med höggradig statistisk signifikans. Andra forskare har funnit att barn som äter mycket omega-6-mat oftare lider av astma och andra allergiska sjukdomar.

Historien upprepar sig. På 1980-talet introducerade amerikanska forskare dagens fettfattiga och kolhydratrika kost utan att ha något enda kliniskt experiment i ryggen. När det nu visar sig att råden inte duger försöker man att rädda ansiktet genom att modifiera dem, än en gång utan vetenskaplig täckning och än en gång med risken att förvärra folkhälsan.

Uffe Ravnskov,
läkare och docent i Lund.

Kommentarer

Postad av: Erik, 11:07, 29 september 2010

Intressant och sorgligt! Tänk om SLV:s experter kunde ta till sig modern vetenskap. Vad är det som hindrar dem??
Erik