Till startsidan Sveriges Konsumenter i Samverkan 
2009-04-28 Publicerad i KNY nr 17 samt i SKN nr 113
Vitaminpiller kan vara meningslösa


Artikeln med denna titel fanns i UNT den 2 mars 2009. Källa är TT Spektra, en funktion hos TT, som producerar artiklar och sprider i media. Artiklarna kan ibland vara byggda på fakta från företag och är då en form av dold reklam eller lobby. Artikeln citerade uttalanden från Livsmedelsverket, som vi ansåg vara en aning motsägande, varför vi lät vår expert granska och kommentera.

Vi presenterar materialet nedan under ”Konsumenter granskar”och inbjuder medlemmar att kommentera, skicka in synpunkter eller helt enkelt uttala sitt stöd. På så vis får vi fram dokument som vi kan använda i ”Konsumenternas kostråd”. Det är alltså en intern process med syfte att det vi lägger i ”Konsumenternas kostråd” ska vara så pålitligt som möjligt och vi kan kontinuerligt modifiera, när mera fakta kommer fram.

Artikeln i UNT kan läsas här (Läs även kommentarerna som ligger efter artikeln från UNTs)


Vår granskning:


Konsumenter granskar Vitaminpiller kan vara meningslösa
(Från Upsala Nya Tidning 2 mars 2009)

I artikeln får man rekommendationen att välja nyckelhålsmärkta varor, men nyckelhålsmärkt mat innehåller inte mer näringsämnen, utan snarare tvärtom. Ta exemplet leverpastej; Tulips vanliga innehåller 34% lever och den nyckelhålsmärkta innehåller 32%. Light-leverpastej innehåller dessutom mer vatten och snabba kolhydrater än vanlig leverpastej. Vattnet gör att produkten behöver mer konserveringsmedel eftersom vattnigare produkter möglar lättare. Ofta innehåller nyckelhålsmärkt mat mer tillsatser än originalet, som t.ex. modifierad stärkelse som tillsätts i magra mjölkprodukter som light-keso och Kelda Laga Lätt. Modifierad stärkelse är mycket snabba konstgjorda kolhydrater och de tillför inga som helst näringsämnen, de tillsätts för att magra mjölkprodukter eljest blir så blaskiga. En annan nackdel med att ta bort det naturliga fettet är att det samtidigt försvinner en hel del fettlösliga vitaminer.

SLV avråder gravida från att äta lever och fiskleverolja, detta på grund av dessa livsmedels höga innehåll av A-vitamin. A-vitamin från leverpastej och margarin betraktas däremot som bra. Lever och fiskleverolja är otvivelaktigt totalt sett mycket mer näringsrika än leverpastej och margarin, vilket gör SLVs hållning inkonsistent. Livsmedelsverket säger alltså att man ska äta mat istället för piller - men den mat som rekommenderas är berikad mat, inte naturligt näringsrik mat. Dålig mat med piller instoppade, om man så vill. Att margarin räknas som en källa till A- och D-vitamin beror på att fabriken har tillsatt vitaminer. Varför skulle detta tillskott vara bättre än de som går att köpa på hälsokostaffären, frågar man sig?

Vitamin A finns inte i morot, tvärtemot vad som påstås i artikeln; i morot finns däremot karotenoider som i kroppen kan omvandlas till A-vitamin, men för att den omvandlingen ska vara effektiv krävs fett och att moroten är tillagad. Barn och diabetiker har dessutom en väldigt bristfällig omvandling, så de behöver äta färdigt A-vitamin från animaliska källor.

Vad gäller omega-3 så underblåser artikeln den så vanliga missuppfattningen att rapsolja skulle vara en bra källa till omega-3. Det är långkedjat animaliskt omega-3 som i studier har funnits skydda mot sjukdomar, inte det kortkedjade vegetabiliska omega-3 som finns i t.ex. rapsolja och linfröolja.

Margariner återkommer flera gånger i den här artikeln och framhålls som en bra källa till omega-3 och A- och D-vitamin. Omega-3 från margariner är som sagt inte i rätt form och dess A- och D-vitamin är bara tillskott. A-vitamin brukar vi inte ens behöva något tillskott av eftersom vi får i oss så lite D-vitamin; D- och A-vitamin behövs nämligen i proportion till varandra och ett mycket bättre råd är att köpa tillskott av D-vitamin och hoppa över tillskott av A-vitamin. Det finns ett mycket starkt forskningsstöd för tillskott av D-vitamin; det skyddar mot hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och förbättrar överhuvudtaget immunförsvaret. På sommarhalvåret är det inte lika befogat med D-vitamintillskott eftersom de flesta då får ordentligt med solljus.

Margariner är sammantaget ingenting vi behöver, det innehåller inga naturliga vitaminer men istället många tillsatser och rester efter tillverkningen som t.ex. bensin. Ät istället smör, som innehåller gott om naturliga vitaminer - särskilt det ekologiska smöret.

För övrigt är det mycket tveksamt huruvida livsmedelsverkets kostråd faktiskt ger tillräckligt med vitaminer och mineraler. I flera fall så är rekommenderat dagligt intag lågt satt, det gäller t.ex. selen och D-vitamin. En högre rekommendation om intag av rött kött skulle ge ett bättre näringsintag - många har brist på järn. Fullkornsprodukter och baljväxter innehåller visserligen järn, men vi har ett dåligt upptag från sådan källor.

Sammanfattningsvis håller jag alltså med SLV om slutsatsen att mat generellt är att föredra framför piller, medan vi är djupt oeniga om vad som är att betrakta som mat. Vad gäller tillskott kan de vara bra och de kan vara dåliga, beroende dels på tillskottens sammansättning och dels på hur man äter för övrigt. Det är dock aldrig bra att äta onaturligt mycket av ett enstaka ämne, så om man t.ex. ska äta tillskott av kalcium är det bra att välja något preparat som även innehåller magnesium, de samverkar i kroppen. Många studier visar att A-vitamin ökar risken för benskörhet, till stor del beror det på att vi får i oss för lite D-vitamin.

upp

Startsida Övrig verksamhet och kampanjer Kontakta oss