Vi oroas alla av några stora frågor:

Hälsoläget individuellt och globalt
Ekonomin – omvärld och privat
Befolkningsökningen i världen
Miljön/Klimatet

Alla dessa faktorer hänger ihop och berör ofantliga summor som vi måste hantera. Alla har vi läst vad hälsolagstiftningen i USA kommer att kosta. Här hemma hör vi det också – både vården och sjukvården kommer att dra ofantliga kostnader. Vem ska orka bära dessa kostnader? Vi kan nu inte välja ett av problemen utan måste hantera dem tillsammans. Frågan är bara tidsmässigt, vilken katastrof kommer att sätt krokben först? Ska vi lägga alla resurser på klimatfrågorna, som kanske först efter 50 år blir riktigt allvarliga.

Jag sätter nog hälsofrågorna först och som mest akuta. Löser vi inte dem, kan vi inte lösa resten.

Alla är nog överens, utom vissa industrier, att vi snabbt måste begränsa konsumtionen av socker och sockerarter. Det är det som orsakar fetma och diabetes.
Effekterna är tydliga och vi kan mycket snabbt göra stora insatser här. Det andra stora området på hälsosidan är oenigheterna om fetterna, men vi kan inte vänta på de nya kostrekommendationerna. Vi får nog ta ansvaret själva, precis som Professor Stig Bengmark skriver.

Allt för många vittnar om hur mycket bättre de mår, massor av kilon som försvinner och kontrollen över diabetes fungerar så man kan sluta ta insulin, o s v. Så då får vi väl ta den risken, och inte vänta tills viss forskning kunnat visa de långsiktiga effekterna av att äta mera fett, negativa eller positiva. Chansen att vi gör rätt är nog större än om vi ska pina vidare med lättmargariner och lättmjölk.

Vi har därför velat visa på några viktiga frågor och enkla metoder. Vi ska börja i skolorna, våra barn måste få uppleva och delta i debatten och slippa fetman och diabetes. Kommunerna kommer att tjäna pengar på det, se kalkylerna i tidigare avsnitt om skolmaten. Dessutom kommer sjukvårdskostnaderna att sjunka snabbt.

Alltså är ”Folkupproret mot lättprodukterna i skolorna” viktigt.

Så, små insatser behöver vi göra och se så stora effekter det får. Med mera fett i kosten är det också lättare att ”KONSUmindre”, d v s äta mindre. Det är inte bara ”maten vi slänger” utan inte minst ”maten vi slänger i oss” som både är en hälsofråga, ekonomifråga och miljö/klimatfråga – både kemikalier, resurser, transporter och CO 2 utsläppen minskar.